Vår Albert

Det var längesedan jag skrev ...

Tyvärr finns inte vår älskade Albert eller Abbe som vi kallade honom.

 

Han blev skadad och fick stå på boxvila med metacam och någonstans hoppades och trodde vi att han skulle bli bra..så bra att han åtminstone skulle kunna vara sällskaps häst.

 

Vetrinärerna var ute med jämna mellanrum  ultaljudade benet och höll koll och förberedde oss för det värsta.

 

Och även om man förbereder sig så är man inte beredd 😢.

Abbe blev utdömd och vi fick ta tag i det praktiska...

 

Vi ringde Trotjänartjänst för vi ville att han lugnt o sansat skulle få somna in hemma .

Dagen innan han skulle avlivas var avskyvärd jag, barnen o mannen bara grät o grät i stallet o snorade i hans underbara teddy päls, Abbe själv åt förnöjt sitt hö.

 

När dagen kom var det min man och min pappa som var med och allt gick lugnt och stilla till och mitt i allt känner jag en tacksamhet i det.

 

Men det fattas en häst i vårt stall, Abbes box är tom och vi saknar honom varje dag ❤